Mahler i Katarina

Om musiken

Medverkande

Repetition


Mahlers åtta i Katarina kyrka – går det?

I mars 2012 gjorde vi det omöjliga: Gustav Mahlers åttonde symfoni i egen regi i Katarina kyrka med världssolister och gediget stöd av orkestern Filialen, Solna Brass och samtliga körer i Katarina och Sofias församlingar. Hans Vainikainen, körledare i Katarina och initiativtagare, reflekterar över vad som så småningom resulterade i två konserter med fullsatt kyrka, 400 medverkande och stor närhet mellan publik och medverkande.


Hur växte idén fram att dra igång arbetet med detta mastodontverk i Katarina kyrka?


– Tanken på att göra Mahlers åtta i egen regi har ”alltid” funnits i skallen, säger Hans Vainikainen, som tog över som körledare efter Lars-Ewe Nilsson, som under nära 40 år byggt upp Katarinas breda körverksamhet.


– Diskussionerna med de drivande bakom orkesternätverket Filialen började för flera år sedan. ”Är det inte dags snart” har vi sagt ibland när vi setts i andra sammanhang.


Triggern till att dra igång just nu var att Sofia kyrka renoveras sedan något år tillbaka. Därmed finns det gott om sångsugna korister på Söder.


Det är två år sedan Mahlerjubiléet då alla Mahlers symfonier framfördes, däribland åttan i en stjärnspäckad uppsättning i Stockholms konserthus.


– Katarinakörerna inbjöds att vara med, vilket var mycket stimulerande. Vi repeterade mycket för att det skulle funka. Musiken är svår och det gör att den sätter sig djupt hos sångarna. Därför gick det överraskande lätt att få det på plats musikaliskt igen.


– Det arbetet förstärkte önskan att göra åttan själv, speciellt som jag jobbade med flera körgrupper under instuderingen, påpekar Hans.

Årets uppsättning

När Hans nu gjorde slag i saken och satte upp Gustav Mahlers åttonde symfoni i Katarina kyrka medverkade alla vuxenkörer i Katarina och Sofia församlingar. Gosskören och flickkören i Katarina samarbetade om de svåra partierna för yngre korister. Det innebar att fyra musikledare från Katarina hjälptes åt att repetera in verket – Lars Andersson, Greg Lloyd, Lars-Ewe Nilsson och Hans Vainikainen. Med Arne Johansson i spetsen arbetade Sofiakörerna på samma sätt.


Orkestern Filialen består i grunden av amatörer, men den har på senare år vuxit ut till ett brett nätverk av musiker, som medverkar i olika kombinationer beroende på verk och komplexitet.


– Entusiasmen från Filialens eldsjälar gick inte att ta miste på, säger Hans. Vi började repetera efter årsskiftet och jag var till att börja med lite avvaktande, men efter några veckor stod det klart att det skulle gå vägen.


– Imponerande att det gick att få fram en hundramannaorkester med den höga kompetens som krävdes, säger Hans. Det och den positiva responsen till att delta från solisterna var grunden till att projektet kunde genomföras.


Solna Brass har medverkat vid ett flertal konserter i Katarina. De har liksom Filialen möjlighet att göra punktinsatser och utgjorde orkester 2 i detta verk 

Hur skulle alla få plats?

 En av de stora utmaningarna var att placera alla de 400 medverkande i kyrkan utan att begränsa tillgången till platser för publiken.


– Att orkestern skulle sitta i koret var självklart, enligt Hans. Det samlar ljudet och sprider det jämnt i kyrkan. Närheten till orkestern gjorde det också till bästa platsen för de mindre körgrupperna.


De stora körerna från Katarina och Sofia stod tillsammans i södra korsarmen. Placeringen gav publiken en samlad körklang och det fungerade bra trots avståndet till dirigenten.


Solisterna var placerade mitt i kyrkan, invid altaret. De kommenterade efteråt att det var en stark känsla med närheten till publiken, som man sällan upplever när så här stora verk framförs.


– Själv stod jag också vid altaret i händelsernas centrum och dirigerade. Jag hade fin kontakt med alla medverkande och järnkoll på allt som hände. En obeskrivlig känsla i just detta verk, avslutar Hans.

Livet efter Mahler

– Efter konserterna den 7 och 8 mars kändes ett stort tomrum, medger Hans, även om det givetvis var befriande att det gått så bra och kul med alla positiva kommentarer. Det var rätt skönt att komma tillbaka till en vanlig lunk igen och kunna tänka framåt på nya spännande utmaningar.


Vad blir då nästa stora utmaning?


– Att hålla den musikaliska mångfalden levande i Katarina församling är en ständig utmaning. Det rika utbudet och engagemanget är unikt och ska vårdas ömt. Programmet för hösten är inte klart, men att det blir spännande kan jag utlova redan nu, avslutar Hans Vainikainen och kastar sig över förberedelserna för nästa konsert – Gabriel Faurés rekviem med Cappella Catharinae och solister ur kören på långfredagen, utan att avge några löften om nästa Mahler.


Per-Erik Nordström

1 bas i Cappella Catharinae

 

 

Mahlers 8:e symfoni

 

Mahler symfoni nr 8 i Katarina Kyrka

 

Recension i Tidningen Kulturen som pdf

www.tidningenkulturen.se 

 

 

 

 

 

Repetion av Mahler 8 i Katarina Kyrka

 

 

 

 

m8_portrait.jpg

 

 

 

 

m8_2.jpg

 
stäng